- Barnen i vårt samhälle har det mycket svårt, speciellt om de hamnar hos en pappa som förgriper sig på dem, skrev hon/han och länkade till den här artikeln.
- Jag tycker den är värd att lyftas fram på fler ställen. Äntligen är det en chefredaktör för en tidning med utgivningsbevis som tar sig tid att gräva i en sk "vårdnadstvist". Vad tror du? Jag tycker artikeln är välskriven och lockar till att vilja veta mer.
Det luktade mer än skumt så jag gick aldrig ens in på sajten. Här i bloggvärlden utsätts man för precis vilka bedrägerier och fulknep som helst. Det kan jag berätta om i timmar och kanske till och med skriva böcker om framöver. Så jag avstod alltså. I synnerhet som jag verkligen avskyr anonymitet och fega människor som inte törs stå för sina åsikter.
Då försökte jag bara bedöma tidningens trovärdighet. Jag hittade ingen redaktionsruta men tiggeri om pengar och gratistexter vilket inte inger något förtroende alls. I dag ser jag att grundaren och redaktören heter Torbjörn Sassersson. Han har nämligen skrivit den aktuella artikeln och presenterar i anslutning till det sin brokiga yrkesbana.
Journalistiskt imponerar den inte på mig, men han kan ju för allt i världen vara bra ändå. Mer problematiskt är tiggeriet efter pengar och det faktum att vem som helst får skriva i tidningen vilket öppnar för lobbyism och förtäckta smutskastningskampanjer.
Nu skriver emellertid Erik Rodenborg i sin blogg om fallet, så jag klickade på länken och kom alltså hit.
Jag har nu ögnat igenom artikeln:
Bortförd av Socialtjänsten - Våldsbenägen och sexmissbrukande pappa fick vårdnaden
Om historien är sann så är det fruktansvärt.
Problemet är att det är en partsinlaga då det bara är mamman som berättar. Här finns inte skymten av motpart eller folk som kan intyga att det hon berättar är sant. Det är inte till hennes fördel. Det kan mycket väl komma att användas mot henne längre fram.
Man hänger ut en socialsekreterare som - bra eller dåligt - bara har gjort sitt jobb. Man talar till och med om att hon har bytt namn. Det är inte seriöst.
Det här är en historia som gjord för ett riktigt journalistiskt gräv. Håller den så är det skandalöst. Håller den inte så bör den inte skrivas alls. Det är just därför som riktiga tidningar aldrig skriver om pågående vårdnadstvister. Det går nästan aldrig att veta vad som faktiskt är sant och inte. Det finns en hake i den här berättelsen och den måste helt enkelt rätas ut.
Torbjörn Sassersson visar här prov på både empati och medkänsla. Det är förtjänstfullt. Det brister emellertid i journalistiskt tänk och medvetenhet. Det är synd och slår tillbaka såväl mot barnet som den intervjuade mamman.
Vore detta "min" story så skulle jag gräva fram precis allt och mer därtill för att sedan redovisa alltihop i en bok som inte har tidningens begränsade utrymme. Det är följaktligen också vad jag rekommenderar Torbjörn Sassersson som flaggar för en fortsättning på berättelsen: "När ska flickan få komma hem till sin mamma och återse mormor och morfar?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar